Faktorer som påverkar

Faktorer som påverkar luftkvaliteten är bl.a. byggnadskonstruktioner, byggnadsmaterial, fukt, mikrobiell växt, damm och partiklar, ventilation och temperatur.

  • Mikroorganismer
  • Kemiska föreningar
  • Partiklar
  • Ventilation
  • Luftfuktighet
  • Termisk komfort

Mikroorganismer

Mögelsvamp och bakterier

I organiskt material som är fuktigt under några veckor eller mer och vid en relativ luftfuktighet över 70% är risken stor för mikrobiell växt, dvs. att olika arter av mögelsvampar och bakterier börjar växa och bryta ner det organiska materialet.

Växer i konsruktioner

Vilka mikrober som växer beror på fukt- och temperaturförhållandena och vilken typ av organiskt material det rör sig om. Mikroberna kan t.ex. växa på gipsskivor, på betongytor och i mineraullsisolering. Är materialet smutsigt, är det lättare för mögel att få fäste. Det gäller även material som normalt inte är känsliga för mögel. Mikrobiella skador finns ofta i själva byggnadskonstruktionen och ofta innanför ett tätskikt.

Arterna som växer i fuktiga byggnadskonstruktioner är ofta andra än de som finns på ytor, i naturen eller som växer t.ex. på livsmedel. Mögel förekommer ju ofta i relativt höga halter i utomhusluften utan att medföra hälsoproblem. Exempel på mögel-och bakteriearter i fuktskadade hus som misstänks kunna orsaka hälsobesvär: Streptomyces, Stachybotrys, Aspergillus versicolor och Asp. fumigatus, Fusarium, Trichoderma och Chaetomiums.

Ger sämre inomhusmiljö

När byggnadsmaterial i konstruktioner angrips av mikroorganismer finns det risk för att inomhusmiljön blir sämre och orsakar dålig lukt eller ohälsa hos de som vistas i byggnaden. I sporer och mikrobers cellväggar förekommer ämnen som kan påverka hälsan, t.ex. mykotoxiner, endotoxiner, glukaner och allergener. Dessutom kan olika gaser avges, s.k. MVOC (Microbial Volatile Organic Compounds), vilka kan vara starkt luktande (mögellukt). Luftföroreningar från mikrobiell växt inne i en vägg kan tränga igenom innerväggen och påverka rumsluften, och på så sätt vår hälsa.

Porösa material

Med en mikrobiologisk analys kan man avgöra om det finns mögel i en konstruktion eller inte. När byggnaden saneras räcker det oftast inte att torka skadedelarna. Många gånger krävs det att materialet byts ut. Det gäller också att tänka på att porösa material lätt smittas av emissioner från annat material som är skadat.

Bedömning av mikrobskada

Ett bra luktsinne är till god hjälp för att bedöma luftkvaliteten. Ett första luktintryck när man kommer in i en byggnad kan ge viktig information. Men det viktigaste är att hitta själva skadan, något som ofta kräver att man bryter upp golv eller väggar. För att få hjälp att bedöma riskerna med en fuktskada skickas materialprover till ett laboratorium som artbestämmer och kvantifierar mikroberna.

Kemiska föreningar

Kemiska föreningar i inomhusluften

Inomhusluften kan innehålla hundratals olika kemiska föreningar, som härstammar från bl.a. byggnads- och inredningsmaterial, människors aktiviteter, rengöringsmedel, parfymer, läckande avlopp, mikrobskador och utomhusluften. Byggnadsmaterial avger mer eller mindre kemiska föreningar till rumsluften och det brukar öka vid fuktpåverkan. Problemen yttrar sig ofta som dålig lukt eller allmänna sumptom som irritation i ögon, näsa, huvudvärk eller liknande. För att identifiera dessa mäts ofta luftens flyktiga föreningar, sk. VOC (=Volatile Organic Compounds).

Fukten startar kemisk nedbrytning

Fukten underlättar många kemiska processer i byggnadsmaterial. Ett exempel och trolig orsak till symtom i många hus är alkalik fuktnedbrytning. betong är starkt Alkalisk. Om den är fuktig uppstår en reaktiv miljö som bl.a. påverkar lim och plastmattor i kontakt med betongen och kan upplevas som en frän lukt på undersidan av mattorna. Föreningarna som associers med alkalisk nedbyrtning av lim och plastmattor är 2-Etyl-1-Hexanol och 1-Butanol.

Emissioner från material

Även torra byggnads- och inredningsmaterial kan innehålla ämnen som avges (emitteras) i gasform till rumsluften. Det gäller särskilt nya material, men för svårflyktiga ämnen kan emissionen fortsätta under flera år. Trots att halterna är låga kan ämnena lukta och irritera. Några exempel:

  • Formaldehyd från textiler och spånskivor (särsklit om de är fuktiga)
  • Organiska lösningsmedel från färger och lim.
  • Irriterande kemiska ämnen kan även avges från vattenbaserade produkter.
  • Mjukgörare m.m. från PVC-mattor. Fettsyror och aldehyder från linoleummattor.
  • Vissa träoljor. Terpener från trä.

För att minska risken för besvär bör man använda lågemitterade byggnadsmaterial samt vänta några veckor före inflyttning i nybyggda hus. Under viäntetiden ska ventilationen vara i full gång och temperaturn gärna högre än normalt så att det mesta hinner vädras ut.

VOC-mätningar

För att upptäcka kemiska förorening finns det flera stt att mäta den kemiska luftkvaliteten i en byggnad. Ett exempel är att mäta Voc-halten i rumsluften för att ta reda på om ämnen som är specifika för olika byggnadsmaterial förekommer. Även om VOC-mätningarna aldrig kan användas för medicinksa undersäkningar av en drabbad person, så kan de ofta ge indikationer i tekniska frågeställningar

Tidigare trodde man att den totala mängden flyktiga ämnen i luften, den s.k. Total-VOC-halten skulle kunna användas som indikator på luftkvaliteten. Numera ifrågasätts denna teori, och det finns inga användbara gränsvärden för Total-VOC-Halter som normalt förekommer inomhus.

Partiklar

I inomhusluften finns oftast en stor mängd partiklar i olika storlekar. Några exempel på partiklar är textil- och pappersdamm, mineralullsfibrer, sot och andra partiklar från eldning eller motoravgaser, tobaksrör, mögelsporer och bakterier. Partiklarna som sådana belastar kroppens renings- och immunsystem, men kan också vara bärare av kemiska föreningar och allergiframkallande ämnen. Därför är målet att ha en så låg partikelhalt som möjligt.

De sistnämnda fyra typerna av partiklar (fr o m sot) är mycket små, ner mot några nm (10^-9m) medan de första fem kan ha en på storlek av mer än 10µm (10^-5m). De minsta partiklarna följer med luften och kan tränga långt ner i lungorna, medan de största oftast fastnar i näsa och hals där de kan irritera. De minsta partiklarna anses dock kunna ha en större betydelse för vår hälsa, eftersom de undgår det naturliga reningssystemet i de övre andningsorganen.

För att sänka partikelhalterna krävs effektiv städning och bra ventilation. Inte bara golven behöver städas regelbundet utan även möbler och annan inredning. Även genom att välja material som inte samlar damm kan man förebygga höga partikelmängder i luften. Smutsiga ventilationsfilter kan bli en kontinuerlig källa av partiklar, och därför är det viktigt att byta ventilationsfilter tillräckligt ofta.

Ventilation

Ventilationen ska tillföra ren luft och vädra ut luftföreningar som alstras av olika verksamheter, byggnadsmaterial och inredning. Rätt dimensionerad och väl fungerande ventilation är en förutsättning för bra inomhusluftkvalite.

Luftväxling, luftkvalitet och temperaturer är starkt beroende av att ventilationssystemet fungerar. Fel planerad ventilation eller bristande underhåll kan leda till problem:

  • Om uteluftsintagen är felaktigt placerade kan t.ex. bilavgaser spridas till hela byggnaden. Ibland släpps byggnadens förbrukade avluft ut för nära luftintaget så att man får rundgång i ventilationen. Återluft och roterande värmeväxlare medför också återföring av luftröoreningar i högre eller mindre grad.
  • Om tillluftssystemet utsätts för fukt kan mikrober börja växa. Detta kan ske i uteluftsintag med dåliga regnskydd eller i tilluftsfilter, vid luftkonditionering (kyld tilluft), vid luftbefuktning eller om det bildas kondens i kanalerna, t.ex. om ventilationen stängs på natten.
  • Föroreningar kan samlas i och spridas från tilluftsfilter som byts för sällan, i invändig kanalisolering eller på insidan av tillluftskanaler. Tillluftsfilter måste kunna ta bort även de minsta partiklar och bör ha lägst klass F7, helst F9.
  • I byggnader med enbart mekanisk frånluft (fläktutsug, vanligt i bostäder) skapas ett undertryck, särsklit om friskluftsventilerna är för små. Genom undertryck kan förorenad luft sugas in genom små springor från t.ex. krypgrund eller fuktskadad väggisolering.

Grunden för en bra ventilation är tillräcklig luftväxling, att ventilationsflöden är balanserade och ett regelbundet underhåll.

Luftfuktighet

Människan har god tolerans mot variationer i luftfuktighet, även om idealet ligger i närheten av 40% luftfuktighet. Luftfuktigheten påverkas i första hand av fuktinnehållet i utomhusluften, och kan variera från 60% under sommaren och ner mot 15% under vintern. Klagomål på "torr luft" är vanliga i problembyggnader, men det finns teorier om att det inte beror på låg luftfuktighet utan på för hög temperatur eller på att luften är förorenad av partiklar eller gaer. Luftföroreningar kan irritera slemhinnor och ge en upplevelse av att luften känns torr. Om luften är ren och inte för varm brukar de flesta människor kunna acceptera den låga luftfuktigheten under vintertid.

Termisk komfort

Hur vi upplever temperaturen

Den termiska komforten beskriver hur vi människor upplever inomhusklimat. Det är inte bara lufttemperaturen som avgör den termiska komforten utan även lufthastighet, strålningstemperatur och fuktighet spelar in.

Med lufthastighet menar vi ventilation och drag. När luften rör sig för snabbt upplever vi det som drag. Temperaturen påverkar också trivsel och produktivitet. Även säkerheten kan påverkas, eftersom undersökningar visar att prestationsförmågan och förmåga att tänka påverkas negativt när det är för varmt eller för kallt.