Lufttäthetsmätningar

Vad är det för nytta med dessa mätningar?

- I byggnadsskedet konstatera luftläckage och åtgärda dessa.

- Konstatera och åtgärda luftläckage i samband med en renovering.

- Täthetsklassificera ditt hus eller din lägenhet, t.ex. inför en försäljning.

- Kvalitetsgranska ditt hus eller din lägenhet du köpt.

- Förbättra ditt hus / din lägenhets; Luftkvalitet, fukttekniska funktion, boendekomfort och brandsäkerhet.

- Genom att åtgärda luftläckge minimeras risken för fuktskador orsakade av dessa.

 

Skall hus verkligen vara täta?

Ofta beskylls tätheten i ett hus för att vara orsak till fuktskador. Detta är en villfarelse som härstammar från energikrisen på 1970-talet. Då tätades husen utan att hänsyn togs till ventilationen. Hus med självdrag som tätades miste de springor och spalter som tjänat som luftintag och ventilationsutgångar, vilket medförde att ventileringen inomhus dramatiskt minskade och fukt i inomhusluften inte ventilerades ut.

Ett annat argument mot täthet är att "ingen vill bo i en plastpåse" och att husen ska andas. Känslan av att bo i en plastpåse beror inte på husets täthet utan på dåligt inomhusklimat. Dåligt ventilerade utrymmen får hög luftfuktighet och luftföroreningar som känns obehagligt. Moderna hus som är täta har maskinell ventilation som ventilerar ut fuktig inomhusluft. Husen ska alltså andas, men med sitt ventilationssystem.

Byggnadsmantelns luft-, diffusions- och vindtätning har stor betydelse för en byggnads energianvändning, fuktsäkerhet, termisk komfort (drag och kalla golv), ljudmiljö, spridning av lukter och emissioner från konstruktionen till innemiljön samt spridning av luftföroreningar utifrån och in.

Läckluft förbrukar 15-30 % av en byggnads energiförbrukning i ett traditionellt småhus, vars läckluftstal (n50) är 4,0 1/h. Energiförbrukningen för en byggnad växer ca 7 % för varje total enhet läckluftstalet växer.

I en lufttät byggnad kan man också bättre kontrollera luftombytet samt inneluftens kvalité. Den luft som kommer via ventilationssystemet filtreras på orenheter, men den luft som kommer genom läckor i lufthöljet förblir ofiltrerad.

Konstruktionens lufttäthet är också viktig med tanke på den fukttekniska funktionen. Fukt som är bunden i den varma inneluften kan via konvektion vandra vid läckagen inifrån utåt i konstruktionen och orsaka fuktskador, pga. att en del av fukthalten i den utåtströmmande luften kondenseras. Kall luft som strömmar in kan även den frysa konstruktionerna och ytor inomhus, ifall läckagen är stora.

På boendekomforten inverkar speciellt nedre bjälklaget samt ytterväggarnas täthet. Kall läckluft känner de inneboende som ett otrevligt drag och kyler också ner ytorna inomhus. Via luftläckagen vandrar även lukt och oljud. Även brandsäkerheten förbättras i en lufttät byggnad, eftersom rökgaserna inte sprider sig lika lätt till konstruktionerna.

Byggnader med dålig lufttäthet får en ökad energiförbrukning på grund av försämrad värmeisolering, onödig ventilation och försämrad effektivitet hos värmeväxlaren.

För bestämning av en hel byggnads täthetsgrad används ett tryckprov, med för ändamålet utvecklad utrustning. Man mäter alltså den mängd luft som strömmar in och ut ur huset genom luftläckage, och i samband med mätningen kan man lokalisera läckagen med värmekamera, vid 50 Pa undertryck. Vid lokalisering av värmeläckage bör temperaturskillnaden mellan ute- och inneluften vara minst 15 °C