Allt mera strategiskt och förebyggande tänk kring inomhusluft i offentliga byggnader

 I utredningen har de analyserat inomhusluftens kvalitet i privata och offentliga byggnader i Finland och Sverige samt de olägenheter för hälsan som har samband med inomhusluftens kvalitet. I utredningen kartlades kommunernas processer och handlingsmodeller för hantering av frågor som rör inomhusluften. 

Svaren gav tillhanda att 70 procent av kommunerna har utarbetat en skriftlig anvisning där processen för hantering av problem med inomhusluften beskrivs och de olika aktörernas roller och ansvar fastställs. De flesta, närmare tre av fyra kommuner, hade också sett till att frågor som berör inomhusluft finns med i den kommunala strategin. Enligt kommunernas bedömning förekommer det betydande problem med inomhusluften i 5–18 procent av byggnadsbeståndets totala yta. 

Drytec har varit med och utvecklat området från tidigt 80-tal och kan idag se tillbaka på olika skeden som så småningom ledde till hur branschen jobbar idag. 

- På 80-talet var Drytec tidigt inne i den direkta skadesaneringsbranschen men på den tiden tänkte man mera svartvitt. Då handlade det mest om akuta vattenskador och man tittade sällan på helheten, säger Drytecs VD Mikael Anderssén. Mögelproblemen blev aktuella i slutet av 80-talet.  Så småningom, och tack vare att vi tidigt deltog i forskningsprojekt tillsammans med bl.a. Umeå universitet, började vi jobba på bredare plan och lärde oss att man vid problem med inomhusluft behöver ta med alla riskfaktorer och undersöka byggnaden som helhet. Här började också kommunerna så småningom arbeta mera strukturerat med inomhusluftens kvalitet. 

Men hur står det till om man jämför Sverige och Finland? 

Enligt utredningen förekommer det i Sverige ungefär lika mycket problem med inomhusluften, och problemen är liksom i Finland vanligast i grundskolor och gymnasier. Både i Finland och Sverige bedömdes byggnadsbeståndets åldersstruktur och otillräckliga investeringar vara de viktigaste orsakerna till de problem med som finns med inomhusluft.

Tiderna förändras 

Jan Östman, direktör för tekniska sektorn vid Vörå kommun, har sett hur frågan om inomhusluften gått från att vara en mindre prioriterad fråga till att vara en del av det strategiska tänkande. 

- Det har ändrats otroligt mycket sedan jag kom in i branschen 1989. Det går helt enkelt inte att jämföra med dagens läge. Vattenskador har t.ex. alltid funnits i någon utsträckning. Ungefär för tio år sedan så hände något. Dels var det så att gamla byggnader stått länge vilket bidrog till en ökad diskussion men det handlade också om hur ventilationssystemen planerades tidigare. Det bidrog nämligen till problem. Har man en byggnad där ventilationen är bra uppstår inte problemen i samma omfattning. Samtidigt så har vi utmaningen med offentliga byggnader och utrymmen – många människor vistas där och det betyder också att t.ex. hemförhållanden också inverkar, det blir en summa av en helhet som skall bedömas. 

Östman berättar att de flesta kommuner idag har en inomhusklimatgrupp - där aktualiseras problemen och det går snabbt vidare till undersökning. 

- Det är ofta skolorna som syns i den mediala debatten kring inomhusluft men samma utmaningar finns gällande vårdhem. 

Det förebyggande arbetet har blivit allt bättre och forskningen går framåt, vilket Östman ser konkret i sin vardag. 

- Tidigare jobbade man mera med klassiska lösningar - idag går vi in direkt i det förebyggande arbetet, säger Östman. Vi har fukthanteringsexperter som följer med under byggtiden idag och allt dokumenteras från början till slut, vilket vi kommer att ha nytta av i framtiden. 

Källa: 

https://kommuntorget.fi/miljo-teknik-byggande/utredning-problem-med-inomhusluft-v anligast-i-skolorhttps://kommuntorget.fi/miljo-teknik-byggande/utredning-problem-me